Norra Goa: sista doppet

Vagator Beach, Norra Goa

Vagator Beach, Norra Goa

Vi bestämde oss för att trots allt kliva upp ur bädden och göra en planerad tur till Norra Goa för ett sista bad i Arabiska Sjön innan hemfärden. Vår taxichaufför från gårdagens utflykt till Gamla Goa hade tipsat om några bra stränder, och eftersom han verkade vara en bra karl och god förare bestämde vi oss för att ringa honom, dvs be receptionen ringa. Det tog ett tag innan han kom för han hade kört sin femårige son till skolan och fastnat i en trafikstockning.

Efter en ytlig konsultation med LP (Lonely Planet) hade vi kommit fram till att Anjuna var ett lämpligt mål: inte så långt bort, lite trevligt halv-hippigt, laid-back. Vår chaufför ställde sig tveksam och föreslog istället Vagator, strax norr om. Men han ville först låta oss se Anjuna och själva välja. Då anblicken av Anjuna inte var särskilt inbjudande och ett närmare studium av LP visat att det var mycket droghandel och stölder där blev det ett lätt val: Vagator. En ganska annorlunda strand jämfört med Palolem, på en betydligt mera kuperad kust. Fina små sandstränder blandade med ganska vassa klippor i någon vulkanisk bergart. Rödbrun sand. En dryg handfull restauranger och cafér. Minst ett dussin heliga kor – fast de flesta såg ut att vara oxar, med stora pucklar på nackryggen. Chauffören hävdade senare att dessa pucklar inte innehöll vatten som på kameler, utan bara bestod av ben. Nåväl, stranden var helt OK, vi fann solstolar utanför Vishnus cafe, fick varsin god juice och njöt av att vara tillbaka vid havet och god hälsa.

imageSå förflöt våra sista hela dag i Goa, i sol och vind och vatten, med god mat, strövtåg längs stranden och upp på det stor fortet på höjden norr om Vagator. När vi tröttnat och vandrat tillbaka till parkeringen väntade vår chaufför. Dagen avslutades med en god och kryddstark fiskmiddag på Viva Panjim, en liten familjedriven restaurang alldeles intill vårt Inn. Nu släcker vi ljuset och startar AC:n för en sista natt här i Goa.

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Norra Goa: sista doppet

Lågvatten i Panjim

Så har vi gått igenom det många Indien-resenärer upplevt: några dagars illamående, orkeslöshet och värk. Hur vi fick det är svårt att veta, kanske var det kokosnötterna i saluhallen, eller maten på den lyxiga restaurangen eller nån som hostade på oss i shopping-centret. I två dagar har vi i alla fall mest uppehållit oss i vårt rum – definitivt inget dåligt ställe att vara sjuk! Med AC, room-service, superbred säng, wifi, badrum och dubbla gardiner som stänger ute trafikljud och ljus går det bra att vara lite uschlig. Vi har läst, sett På Spåret x 2, sovit, slumrat, läst, gnytt och längtat hem. Aldrig mera Indien! Vi som har det så bra hemma! Nu stannar vi där, inga fler resor!

Igår fm var vi i alla fall såpass att vi orkade en utflykt till Gamla Goa, en numera nästan övergiven stad med enorma – för att inte säga groteskt stora – kyrkor. 20 minuter med taxi – som svänger in vid ett ”museum” som visar sig vara en jättestor butik med antikviteter, mattor, juveler, tyger och souvenirer – är det dags för första kyrkan som bara är en jättelik ruin, med ett 46 m högt torn kvar. Sankt Augustinus-kyrkan övergavs 1835 som ett resultat av den portugisiska regeringens förtryck, som resulterade i att många religiösa ordnar fördrevs från Goa. Sen stod kyrkan och förföll.

Ruin efter Sankt Augustinus Kyrka

Ruin efter Sankt Augustinus Kyrka

De två största kyrkorna, Se-katedralen och Bom-Jesus-Basilikan, är relativt välbehållna. Men i mina ögon är de mest tomma och förskräckliga monument över ett kolonialt förtryck som fick kyrkans välsignelse. När jag vandrar genom dessa enorma rum fylls jag av sorg, vemod och vrede. Är detta något att vara stolt över? Att vallfärda till för att se den helige Francis Xaviers reliker? Dvs de som finns kvar och visas upp vart 10:e år, efter att liket styckats och fördelats mellan olika relik-sugna kyrkor i Asien. Den Helige Fransiskus kyrka har lite rimligare proportioner, men hela Gamla Goa ger ett mycket tvivelaktigt intryck, som naturligtvis förstärks av mitt halvsjuka tillstånd.

Se Katedralen, Asiens största kyrka

Se Katedralen, Asiens största kyrka

Hemkommen till vårt gästgiveri försöker jag hitta information om den jesuitiska missionen i Asien och Goa och bilden blir kanske aningen mera nyanserad. Kyrkan följde förvisso kolonialismen i spåren, men var inte någon okritisk medlöpare. Snarare bidrog kyrkan, och jesuiterna i synnerhet om jag fattat saken rätt, till att sprida kunskap, vetenskap och kultur – ofta i dialog med ursprungsbefolkningen. På många ställen bekämpade kyrkan rasism och slaveri mycket tidigt. Huruvida summan var positiv eller negativ vet jag inte, kanske 70% bra och 30 % dålig (som vissa brukade säga om Stalin och numera om Mao)…

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Lågvatten i Panjim

Tagore

image

Where The Mind Is Without Fear

Where the mind is without fear and the head is held high
Where knowledge is free
Where the world has not been broken up into fragments
By narrow domestic walls
Where words come out from the depth of truth
Where tireless striving stretches its arms towards perfection
Where the clear stream of reason has not lost its way
Into the dreary desert sand of dead habit
Where the mind is led forward by thee
Into ever-widening thought and action
Into that heaven of freedom, my Father, let my country awake.

© Rabindranath Tagore. All rights reserved

Tagore fick Nobelpris i litteratur 1913. Dikten finns på huset mittemot vårt rum.

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Tagore

Stadsliv i Panjim, Goa

Det är skillnad på livet i staden och på stranden! Här i Panjim bor vi stort och lyxigt, med AC och takfläktar, stenmosaik på golven och kakelmosaik på badrumsväggarna, kallt vatten i kylen, breda sängar, skrivbord, byrå, garderob och sittgrupp. Tre franska balkonger och en vanlig, teve och room service, daglig städning. I Palolem var vår bungalow liten och enkel, med tunna masonitväggar fulla av hål där ljuset utifrån lyste in som en stjärnhimmel i badrummet, och avloppet satt i hörnet men fallet gick mot mitten. Vartenda ljud hördes utifrån och in, och förmodligen inifrån och ut. Men utanför hade vi en luftig restaurang med utsökt mat – och hela stranden med ljus, fin sand och långa lugna vågor, badande i sol från halv åtta på morgonen till kvart i sex på kvällen.

image

Fontainhas, Pajim

Här i Panjim bor vi i en gammal portugisisk del av stan, Fontainhas, som ligger strax öster om Althino, höjden som skiljer den västra delen från den östra. Söder ut finns Mala, i norr Sao Tomé, där Ourem Creek möter den breda Mandovi River med sina flytande casinon.

image

Maruti Temple

Igår vandrade vi söderut, genom kvareter med skitiga, förfallna byggnader till nordvästra hörnet av Mala, där vi besökte Maruti Temple och fick oranga märken i pannan. Sen vidare upp på Althino med sina storslagna villor och residens från den portugisiska kolonialtiden. Det enorma biskopspalatset är långt borta från påven Franciskus’ idé om en fattig kyrka för de fattiga!

Den stora, högt belägna Church of Our Lady of the Immaculate Conception är imponerande i sin vithet, men den groteska julkrubban nedanför, med gigantiska figurer i målad frigolit, peruker och färggranna kläder gör det svårt (för mig) att ta denna helgedom på allvar.

Church of Our Lady of the Immaculate Conception

Church of Our Lady of the Immaculate Conception

Efter en stund stilla betraktelse inuti tilltalas vi av en ytterst drivande kvinna från den lokala jesuitiska församlingen, som presenterar flera intressanta andliga upplevelser hon tycker vi ska ta del av. Klockan 13.15 är det mässa i jesuiternas gudstjänstlokal, ovanpå Mr Baker 1922, kom dit!

Men första ska vi bekanta oss med stadsparken, Municipal Gardens, och de omgivande butikerna. Huvudgatan, 18th June Rd, har massor av affärer och gallerior och livlig trafik. Att ta sig över gatan verkar först vara ett vågspel med livet som insats då det nästan helt saknas övergångsställen, men det verkar som att alla kör mycket känsligt och försiktigt och vi lyckas oskadda korsa gatorna.

Klockan kvart över ett är vi på plats hos jesuiterna, där en glad mässa precis ska inledas, med fartfylld psalmsång accompanjerad av ett dansant elpiano. Kyrksalen är fylld av mänskor, förutom vi är nog alla indier, många unga, fler kvinnor än män, inga barn. En halvtimme senare har vi fått vår andliga spis och är redo för lunch. Den restaurang som tänkt oss utifrån Lonely Planets lista kan vi inte hitta och vi lockas istället in på Moti Maho med en egen maharadja utanför. Det visade sig vara ett ganska lyxigt ställe, med en massa lärlingar i svarta byxor och vita skjortor som servitörer och två eleganta kypare i indiska broderade västar. Vi beställde och fick så småningom in ett tredelat fat med små råa lökar, grön sås och stuvade pickles. Vi förstod inte riktigt vad vi skulle göra med detta, det var tämligen starkt och svårätet, men efter en ganska lång väntan kom de rätter vi beställt. Det var smakrikt och gott!

Stärkta av lunch begav vi oss så ut på shopping och hamnade strax i Bombay Bazar, ett varuhus med många avdelningar i tre våningar. Jag bestämde mig hastigt för en snygg vit skjorta av god kvalitet. På avdelningen för art and handcraft fastnade vi hos en mycket engagerad försäljare som hela tiden ville få oss att gå lite längre: varför köpa en liten elefant i trä när vi kunde få en hel påse med tolv! Och naturligtvis skulle vi ha handsnidade, inte maskintillverkade! Och en handmålad tavla!

Överallt i Goa har vi sett fina (och mindre vackra) julstjärnor som skulle passa bra i vår mörka del av världen. I vår jakt på sådana hamnade vi så småningom i den stora saluhallen, Municipal Market, där det framför allt säljs frukt och grönsaker, men också en massa annat – även julstjärnor! Som inte bara används vid jul utan också vid en hinduisk ljushögtid som firas i oktober-november, när det är som mörkast här.

Till sist en liten promenad längs den stora floden och en taxi hem till Panjim Inn, där vi intog kvällsmat på rummet.

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Stadsliv i Panjim, Goa

Panjim (Panaji)

imageNu har vi lagt det behagliga strandlivet bakom oss och intagit staden Panjim, huvudstad i delstaten Goa. Ett sista yogapass på stranden, farväl till läraren Ruban, en fin ung man från östra delen av Indien som tänker återvända till sin hembygd och familj för att där bygga upp ett yogacenter. Med packningen klar tog vi ett sista dopp innan utcheckning och betalning, därefter en kopp kaffe i väntan på taxin som skulle köra oss till Panjim, en färd på knappt två timmar i makligt tempo med en lugn ovh säker förare (men utan säkerhetsbälten i baksätet). Vägen är smal och krokig men trafiken flyter lugnt och smidigt. Det är imponerande att se hur varsamt och följsamt alla fordon – fler skotrar och  motorcyklar än bilar – anpassar sig till varandra, ofta med mycket små marginaler. Det känns paradoxalt tryggt att färdas här! Men jag har inte kollat olycksstatistiken.

Panjim är inte nån särskilt stor stad, bara lite större än Karlstad, men den ger ändå ett större intryck. Vår chaufför vet inte riktigt var vårt värdshus ligger, så han ringer helt enkelt upp en kompis som möter upp med motorcykel och lotsar oss fram till Panjim Inn, som ligger ett stenkast från Ourem Creek, en smutsig bifloden till den stora och breda Mandovi River. Byggnaderna är flera hundra år gamla, från den portugisiska eran, och har varit värdshus sen slutet av 1800-talet. Vi har fått största rummet i huset tvärs över gatan, Peoples eller Pousada; säkert tretti kvadrat med en  jättelik säng på höga ben, tre meter bred! AC och tre sobra, tysta fläktar, antika möbler, lackad stenmosaik på golvet och ett elegant badrum med kakelmosaik. Här bodde nog de portugisiska imperialisterna när de besökte kolonin. Portugal styrde över Goa ända  till 1961.image

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Panjim (Panaji)

Sista dagen på stranden

Nu har vi njutit nästan en vecka av det lättjefulla livet på stranden i Palolem. I morse var vi trötta och väntade med yogan tills sen eftermiddag. Har precis kommit tillbaka till vår hydda efter en timme på mattorna vid Cozy Noog, den lilla udden i norr där strand och flod möts. Vi var ett dussin västerlänningar som gjorde övningar i skymningen under palmer och en liggande månskära. Vår lärare tände rökelse medan vi övad andning. Skönt!

Nu är det snart dags för avskedsmiddag här på Cuba, i kväll får det bli fisk från grillen! Vi har mest ätit vegetariskt men de har fin fisk som fångas av lokala fiskare i vattnen här utanför.bläckfisken såg också väldigt fin ut, när vi gick förbi o kollade alldeles nyss.
Imorgon drar vi vidare till provinsens huvudstad, Panjim, där vi ska bo på det anrika Panjim Inn, och utforska omgivningarna.
image

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Sista dagen på stranden

Det ljuva livet i Palolim

image

Vi har det mycket bra här i Palolem, södra Goa. Den långa resan gjorde oss rejält trötta i några dagar. Nu har vi funnit oss väl till rätta och börjar dagarna med en timmes yoga på stranden, längst i norr där livet är lugnare och mera andligt än här i den pulserande mitten. Här är livat och hög musik till långt in på natten, men med öronproppar och surr från takfläkten lyckas vi ändå sova.

I natt steg högvattnet ända upp till barriären av sandsäckar och stranden har fått ny profil. Fascinerande vilken kraft havet har – och månen och solen som styr tidvattnet!

A pro på tidvatten så hör vi att nivån stiger i Arvika också. Risk för översvämning? Är det blött borta på Mebius? Hoppas att både hus och mänskor mår bra!

Vi har bestämt oss för ytterligare två dagar här på Cuba Bungalows innan vi på måndag drar in till Panjim, provinshuvudstaden i Goa. Här är lättjefullt och gott och vi har hittat bra restauranger med underbar mat. Vi äter nästan bara vegetariskt och det finns massor av rätter att välja mellan. Igår åt vi en härlig lunch på Jasmine, som har en buddhistisk, nordindisk inriktning. Vår servitör berättade att där han bor kan det bli 25 grader kallt. Hemma jobbar han som guide på vandringar i bergen, med många besökare från hela världen. Oktober till mars jobbar han här i Goa.

image

Det är lätt att få små pratstunder med människor här. Stämningen är avspänd och vänlig, folk vandrar stillsamt på stranden, här och där sitter nån och mediterar eller gör yoga-övningar. Det finns ett enda motorfordon på stranden, vad jag kunnat se: livvakternas röda jeep som patrullerar i maklig fart. Då och passerar några backpackers med stora säckar, och vi har sett turister släpa tunga trollies som lämnar djupa spår i sanden.

image

Det enda som stör mig är den höga och ibland väldigt monotona musiken från barerna, inte minst från vårt ställe, Cuba. Att försöka sova till intensiv techno är inte min melodi. Men bortsett från det är livet här mycket avslappnande och skönt – precis det vi behövde mitt i vintermörkret och jobbhetsen där hemma.

I Panjim ska vi bo på ett anrikt värdshus från den portugisiska kolonialtiden. Vi ska titta på vackra kyrkor och andra byggnader och göra utflykter i omgivningen, bl a till Gamla Goa, där relikerna efter Goas skyddshelgon, jesuiten Francis Xavier, lär finnas.

Nu väntar en vilsam lördag, utan planer….

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Det ljuva livet i Palolim

Yoga och fågelskådning

image Imorse kom vi äntligen igång med yoga. Strax efter sju var vi på plats längst upp i norra delen av stranden, där vi skulle delta i en timmeslång lektion. Medan vi väntade på läraren steg solen upp i söder. Det var behagligt svalt men vi kunde redan ana dagens kommande hetta. Läraren bredde ut mattorna och vi tog plats, fyra damer och vi.

Framför oss dök stora rovfåglar med rödbruna ryggar mot flodens yta. Bortom dem reste sig bergen och grönskan. Intill oss låg många båtar som snart skulle dras ner till vattnet. Det var en mjuk Hatha-yoga som vi fick göra, det var skönt, men mina höfter är stela och jag har svårt att böja ben och rygg. När jag kommer hem till Stockholm ska jag försöka hitta en yoga-kurs jag kan följa under terminen, så kanske jag kan bli lite smidigare. Men redan i morgon bitti är det dags för nästa lektion.

Efter frukost var det dags för dagens andra utmaning. Vi hyrde en tvåsitsig kajak och lastade ombord en väska, min kamera med teleobjektiv och oss själva. Det gick bra att komma ut på vattnet, möta vågorna och sen köra en gir så att vi kunde komma in i flodmynningen med havsvågorna i ryggen. Klockan var strax efter 10:00 med högvatten så det gick lätt att komma upp i floden och in genom bambubron. Vi hade sällskap av några båtar som stakades fram och ytterligare några kajaker. De flygande fåglarna var svåra att fånga med kameran, men det var några som stod still. En enda kungsfiskare lyckades vi upptäcka. image image

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Yoga och fågelskådning

Solnedgång

image Längst i norr på stranden i Palolem finns en liten bar som ligger i ett pass mellan bergen till öster och den lilla ön i väster. Vid högvatten är flödar vatten mellan, men eftermiddagarna när det är lågvatten kan man lätt gå över. Passet är också en fin och populär plats för att betrakta solnedgången, gärna med en drink i handen. Maria berättade att hon och Moj var här och tog en Pina Colada för några år sedan. Idag gjorde vi det samma. Det var fint att sitta där några timmar, läsa, betrakta mänskor och natur, fota – och smutta på en drink. Och så fick vi sällskap en stund av en ung indiska kvinna, Sharo, som hade en liten ”jewelry shop” intill baren, ett bord med billiga smycken. Hon berättade att hon inte gått i skolan, för att hon hellre ville leka när hon var liten. De senaste sex åren hade hon haft många olika jobb: som barnvakt åt turister, städerska, i kök, och nu som försäljare. Hon var nitton nu, lågmäld och mycket vänlig, inte alls påträngande och pushig som många av de försäljare som vandrar på stranden. Naturligtvis ville hon att vi skulle köpa något av henne, ”for your grandchildren” – och det kanske vi gör en annan dag, när vi har lite mera pengar med oss.

image

Publicerat i Indien 2014 | Kommentarer inaktiverade för Solnedgång

Palolem 2 januari

image

Nu börjar vardagen igen! Vi har sovit ut efter nyårsfestandet och är redo att utforska! Men först ska vi äta frukost. Det ingår i priset och här på Cuba kan vi välja mellan massor av alternativ: indisk, kontinental, judisk, amerikansk, engelsk och säkert ytterligare några. Till det kan vi välja mellan olika färskpressade juicer, fruktsallad, ägg mm.

Sen måste vi iväg och ta ut pengar. Det finns en bankomat tre km härifrån, dit vi får ta tuc-tuc. Tydligen ligger den i en ensam byggnad vid en vägkorsning. Lite konstigt att det inte finns här i Palolem där det ändå finns massor av butiker, restauranger, bokningkontor mm.

Vi lever verkligen ett lättjefyllt lyxliv här i Palolem: äter gott, slöar i solen, plaskar i havet, strosar på stranden och fotar frikostigt. Ska vi ha dåligt samvete? På något sätt bidrar vi väl ändå till att vårt välstånd kommer andra till del – och kanske också till en ökad förståelse mellan folk och länder. De fattiga i Indien skulle knappast ha det bättre om turister från Europa lät bli att komma. Men det är tveksamt om vi bidrar till de långsiktiga förändringar som behövs för att fördela jordens tillgångar rättvist och jämlikt.

image

Vi är iallafall tacksamma för att vi får möjligheten att vistas ett par veckor i denna vackra och spännande del av världen, med så mycket värme, vänlighet, färg och fascinerande människor!

Som ni märker skriver jag detta som ett blogginlägg istället för en artikel. Vet inte vilket som funkar bäst, men jag testar detta idag.

Publicerat i Indien 2014 | 4 kommentarer