Nyårsdagen 2014, Palolem, Goa, Indien

image

Nu sänker sig solen över Arabiska Sjön för årets första kväll. Nyårsafton var en två kilometer lång fest i Palolem, med massor av människor på stranden och i restaurangerna. Vi åt sjömat här på Cuba, såg alla fyrverkerier och lyktbalonger som steg mot den mörka, stjärnklara himlen och avslutade med promenad längs nästan hela stranden. Överallt fest, glada människor och vänliga nyårshälsningar. Det var många indier som firade här, ofta hela familjer med små och stora barn och säkert några mor- och farföräldrar. Ett fint ställe att samla hela familjen en stor dag!

Det blev en sen kväll med mycket ljud, musik, mat och vin – så idag har vi haft en slö dag på stranden – i gott sällskap med både mänskor och djur!
image

Varför är Indiens kor heliga?

Så här skriver tidningen Illustrerad Vetenskap på sin webbsajt:
”Kon är ett slags modergudom för hinduerna, och i en del indiska delstater är det till och med förbjudet att slakta kor och oxar. Kons särskilda status finns dock inte alls beskriven i de äldsta heliga Vedatexterna. Idén om den heliga kon och därav förbudet mot att slakta kor uppstod efterhand som den hinduiska religionens gudauniversum utvecklade sig. Sannolikt fick förbudet dock först riktig betydelse som protest mot de nötköttsätande muslimerna, som så smått började invadera nordvästra Indien under 1700-talet.
Innan kon fredades, var den faktiskt ett offerdjur i den hinduiska religionen. Sedan blev kon symbolen för det goda, fruktbara och kvinnliga och fredades på grund av dessa moderliga egenskaper. Det ligger emellertid inte bara fromhet bakom fredningen av korna utan även en del baktankar. Efterhand som Indien fick allt större befolkning att föda, ökade nämligen behovet av kornas dragkraft vid plöjning av åkrarna. Att äta upp sina dragdjur var en alltför kortsiktig lösning på problemet med tomma magar.
Korna i Indien slaktas visserligen inte, men många av dem ser magra och vanskötta ut, där de traskar runt på de indiska gatorna och stoppar trafiken. En indisk bonde slaktar kanske inte en gammal improduktiv ko, utan låter den istället klara sig själv och leva av det avfall den kan nosa reda på. Under tiden kan han dra nytta av kogödseln, antingen som gödning eller som bränsle.”

6 kommentarer till Nyårsdagen 2014, Palolem, Goa, Indien

  1. Maria & Kristofer skriver:

    Åh vad härligt! Namaste!

    • Lars skriver:

      Ja visst är det! Fantastiskt fin strand, med mycket liv och rörelse men ändå lugn. Nu sitter vi och går igen våra bilder från gårdagens foto-promenad, jättekul!
      Sköt om er på nya året! Och hälsa Kristofer och Lilla Livet!

    • Lars skriver:

      Tack för kommentaren, nu fick jag lära mig – och inse hur lite jag vet!
      Var tvungen att slå upp på Wikipedia som förklarar:
      ”Namaste är en hälsningsfras som härstammar från Indien och som ofta används inom hinduismen. Man säger ofta ordet i samband med att man placerar sina handflator mot varandra och niger eller bugar.
      Ordet kommer från sanskrit och är en kombination av namah och te (en förkortad variant av tubhyam). Namah betyder ”buga”, ”vördnad”, ”vördnadsfull hälsning” eller ”tillbedjan”.[1] Te betyder ”till dig” (dativformen av ”du”). Därmed betyder namaste bokstavligen ”buga för dig” eller ”Jag bugar för dig”.”

      • Maria & Kristofer skriver:

        Och jag fick också fylla på mina kunskaper. Har ni hittat nåt yoga-ställe där ni kan finna ro och kraft för kropp och själ?
        Ja, stranden i Palolem är fin, roligt att höra att den behållt sin lugna charm! Längst bort på norra udden fanns en trevlig bar vill jag minnas, bra ställe att dricka pina colada och betrakta solnedgången. Vi har också vandrat längs vattenkanten idag, tio nyanser av grått och en och annan skata. Heliga kor och vit sand mellan tårna känns främmande 🙂 men vi har det bra ändå!

        Kram

  2. Janne skriver:

    Verkar fint. Gör du inte något fel, skall inte dina skriverier hamn under ”Inlägg”, som andra sedan kan kommentera…. Hur länge är ni där?

Kommentera